22 mars

Jag väntar på att livet ska börja, för det här suger. Starten går nästa onsdag. Två veckor i New York med mina bästa, underbarare än så blir det inte. Sen flytt till egen lägenhet, Abonneringar, semester och siktet inställt på att hamna där jag siktar efter nyår.
Jag är trött på den här jävla skiten, jag har redan två föräldrar och jag behöver inte två till. Jag ber sällan om råd och frågar jag inte efter dem betyder det att jag inte behöver dom. Dessutom har jag tillräckligt mycket innanför pannbenet för att räkna ut det själv. Bara för att något är bäst på sikt betyder inte det att jag VILL ha det som är bäst på sikt. Jag vill ha det NU , endast av den enkla anledningen att jag VILL.

Tredje mars

Har blivit vrålförkyld. Igen. Väcktes imorse av jobbtelefonen, och jag svarade som om jag hade en igelkott i halsen. Vilket jag i och för sig har.
Ser sjukt mycket fram emot nästa vecka, äntligen! Jag har hittat någonting jag verkligen brinner för, tror jag. Mitt intresse växer ju mer jag lär mig och ju mer jag lär mig desto mer vill jag veta. Jag ser mig själv i andra miljöer i framtiden, mer uppklätt, mer propert, mer proffesionellt. Hur vet man säkert vad som är ens egen innersta vilja snarare än andras förväntningar på en? Vill jag verkligen, eller tror jag bara att jag vill för att jag har alla möjligheter i världen att faktsikt förverkliga det här?
Jag längtar så jävla mycket till sista mars, då jag ÄNTLIGEN för krama om emma och Malin på samma gång. skratta och gråta tillsammans igen. Prata om allt och inget, om allt som varit och allt som kommer. Mycket jobb fokuserar känslorna på annat, men när känslorna rinenr över mig, när jag blir arg, ledsen, orolig, rädd, glad, exhalterad, lycklig eller fundersam, saknar jag er så det gör ont. Äntligen är det inte så långt kvar tills jag får krama er igen. Att flyga till New York, en helt främmande stad i ett land jag aldrig tidigare besökt, längre från hemma än jag någonsin varit, kommer vara som att komma hem.









16 februari

Klockan är 10.08, jag är ätit min risfrukost dag tio och ska snart packa ihop massagebänken och mig själv för att åka ut till Linghem och massera innan jobbet kockan 15. Jag har snart väldigt bråttom, men orkar inte riktigt stressa igång mig själv. Jag är pissed och orolig. Vet att jag knappast förbättrar situationen genom att oroa mig, men bara att hålla ut. Det här måste bara gå. Discipin!
Imorgon är det återigen ett morgonbesök, träning och massage och sen förhoppningsvis lite upplyftande filmtime med Robin innan jobbet. Jag funkar bäst under aningen stress, varför får ajg inte bara arselt ur den här stolen och sätter fart? Fuck, vad det här stör mig.
Det är inte hela världen, jag vet.
Det kunde varit betydligt värre, jag vet.
Jag förtjänar inte det här, jag vet.
Men trots det så är det såhär det känns.

12 februari

Snön har kommit tillbaka, temperaturen har återigen sjunkit under nollstrecket och solen skiner i Linkan. Våren låter sig uppenbarligen väntas ytterligare lite på. Själv känner jag att skinnjacka, jeans och solbrillor känns jävligt efterlängtat just nu. Jag vill ha förändring!
Börjar jobbet om drygt en timma, som varje lördag blir det yo baby yo ikväll. Mer än fullt (med andra ord full matsal två gånger om inom loppet av fyra timmar), och framåt helv elva-snåret ikväll kommer Robin och jag ha vår sedvanliga middagstime bakom baren sittandes på ölfaten eller varandra, typ. Enda skillnaden ikväll kommer bli att jag kommer käka ris istället för aiolipotatis, smördegsinbakad getost, vitlöksbröd, minatapas med guacamole och getostcreme eller godis. Mums på det! Den här dieten tar fan knäcken på en. Men, om det lyckas är det värt varenda jävla krona och varenda litet riskorn jag lagt ner för det här. Boken om vägen till framgång kommer väl till pass nu.
För övrigt har jag kommit igång ordentligt med träningen igen, vilket är underbart. Jag ska massera nästa vecka, fixa flygbiljetterna som saknas och visum till NY och fira pappa som fyller år imorgon. Och köra lite träningspass i simhallen hade jag tänkt mig. Dessutom är inspirationen på uppgång igen och jag har lite småidéer att spinna vidare på. Men först av allt, ser jag fram emot ikväll. Tror det kan bli en grym kväll ikväll.
Dags att kila till jobbet. Fan, ser att jag måste klippa mig också. Vilken passande utgift just nu.
Over and out.

Tu me manque

Det är kallt. Det är mörkt. Det är snö. Det är tomt. Det är ensamt. Det är väldigt, väldigt ensamt.


Well there's three versions of this story
there's mine
there's yours
and there's the truth


ma biche

Maybe we'll live and learn

maybe we'll crash and burn

stuck in this moment

Jag vet inte vad det är med mig. När jag har ledig tid tycker jag att det är tråkigt och vet inte vad jag ska göra med timmarna. Men när jag tar på mig mer jobb inser jag att jag inte har så mycket ledig tid över huvudtaget, och de timmar jag faktiskt har går åt till att vila upp sig och klämma in kvalitetstid med alla man hinner träffa alldeles för sällan. Jag har inte ens tid att fylla år.
Det var planerat lite middag för mig imorgon hos pappa eftersom jag jobbar på min födelsedag, men så ringer jobbet idag och vill att jag ska jobba imorgon. Och dum som jag är säger jag, om än något tvekande, ja. Jag har tid att fira min födelsedag om, säg, två veckor? fuck det är stört, det känns inte som att jag jobbar så mycket. Kanske borde ringa och säga ifrån, känns taskigt mot pappa som fixat.
Idag var jag i alla fall ledig. Eller ledig och ledig, jag jobbade på tekniska verken för att lämna över arbetet jag gjorde i somras till en ny kille som ska ta över efter mig. Och gårdagen gick åt att kurera mig då jag helt tappade rösten på jobbet i lördags, jag fick knappt fram ett ljud haha.
Nu är det mys med Hedvig på hög nivå som gäller.
xoxo

red red wine

Verkar som jag gått och blivit förälskad i rödvin.

el rigole

Jag vet att det är förbjudet. Det är så mycket mer än förbjudet. Men det var länge sen något lockade mer än nu.

I'd rather hurt than feel nothing at all

Skulle ha tränat i eftermiddag, men är helt slut i kroppen. En helt sjuk helg på jobbet, utgången i torsdags och all vardagsstress har satt sina spår. Så efter lite lunch hos mamma med brorsan, moster och morbror och mormor blir det nu slapp söndagskväll. Lyssnar på Kate Voegele, som jag fortfarande älskar efter att ha lyssnar på hennes musik snart ett år nu, och ska snart hoppa ner i ett bad. Ljus, något gott att dricka, antagligen ett glas rött vin, och bara tänka på ingenting. Så himla underbart.
Imorgon är det jobb igen, börjar 15.00. Innan det blir det antagligen lunch med Jocke. Och jag tror att jag sakta men säkert, börjar komma underfund med vad jag vill göra fram i vår.

If you don't love it - change it


Utgång @ Platå

Trots att både jag och Hedvig imorse var rörande överens om att Platå inte är något grymt dansställe och att vi hade siktet inställt på Sliver igår, hamnade vi, som alltid, som vanligt, på Platå. Anledningen, fick jag höra imorse, var främst att Sliver (av nån jävla anledning?) var stängt just igår. Men lite fick jag dansa av mig iallafall. Halva priset i baren och det faktum att jag inte festat sen Emmas och min helg i Stockholm gjorde att jag var ganska lättpåverkad och bakfyllan idag blev lite värre än väntat. Men jobbet kommer bli tufft idag, så bara att tagga om och tagga till.
Gårkvällen var hur som helst riktigt kul och välbehövlig . Och jag förstår verkligen inte grejen med mig och fotbollskillar i allsvenskan, kan inte låta bli att garva åt det. Bjuder på lite bilder för en gångs skull!


.



Kindly unspoken you show your emotion
and silence speaks louder than words

Everything i wish I'd said

Igår var ingen toppendag på jobbet direkt. Kände mig irriterad, arg, nedstämd, orolig och allmänt tvär, trots att jag haft en jättebra dag med kusinvitamin. Vet inte vad det är, känslan håller i sig även idag och jag känner mig omotiverad till att både gå till jobbet, träna och läsa min spanskabok som jag hade planerat att göra. Pappa ringde nyss och bad mig göra ett ärende, så lite till kan jag väl dra på allt. Det är ändå dags att göra sig i ordning för jobb snart.
Imorgon jobbar jag som sagt på Konsert&Kongress igen. Börjar 9 och slutar ca 15, jobbar Tapas 17-22,23 nångång. Och blir då bevisligen ledig på torsdag. Då är jag sugen på en fet, jävla mingelutgång.

your crime is time


RSS 2.0